På Järvzoo blev mina favoriter alla olika sorters ugglor som fanns där. Här visar jag tre av de underbara fåglarna. 

 - "Va ere för kattöggla som sitt danen?" var det sista orden, jag och min moster Jenny, hörde från min mormor strax innan hon somnade in för alltid. Vi var hos henne sista natten hon levde och satt trötta och tysta nedanför sjuksängen då hon tittade upp och gjorde sig lite rolig för oss med de orden . 

Jag har aldrig sett en kattuggla förr och kom nu ihåg den där händelsen för länge, länge sedan.

 

Den här lilla go´biten hade "vrede huvve" runt på ryggen och där blev jag uttittad kan jag tala om! Inte en rörelse gjorde den och jag undrar vad den tänker...  lilla sparvuggla så fin du är.


Hoo   Hoo  Hoo 

hördes långan väg innan jag närmade mig Uvarna. Spöklikt och häftigt! Jag såg den vuxne uven som satt på en stor sten och hoade och först efter en stund blev jag var dessa två skönheter, ungarna. Lika gråspräckliga som sin bakgrund och stilla satt de och studerade mej och SÅ.  Fantastiska fåglar, jag blev kär! 

En ny värld har jag tittat in i, Ugglevärlden och där ska jag allt vara ibland! Här hemma spanar jag på Jordugglan som bor en bit bort och har sin jaktmark omkring vår gård. Få se om jag kan ta ett kort på den?