Om

 

 

Bloggen handlar om mig, MorsLillaOlle och den väg som jag ska vandra resten av mitt liv... Inte lätt att bo och leva ensam i obygden men livet är inte lätt och ska nog inte vara det heller! Jag är tacksam över de år som gått och tror det bästa om framtiden. Att göra något roligt var dag har jag alltid levt med och så fortsätter jag också. Naturen, slöjden och vardagslivet räcker långt för mig och med sköna inslag av familj och vänner. 

Senaste inlägg

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Visar inlägg från maj 2015

Tillbaka till bloggens startsida

den s.k jordgubbsbjenn

 På 70 el 80-talet kom den här bjenn innatell och smaskade på jordgubbarna flera gånger och det blev så att den fick skjutas och det gjorde Sven från Västavika. Inte alldeles vanligt med bjenn på den tiden. Men på Svaningeskogen har den alltid funnits fast byborna höll ju efter den så länge de hade djur, kossor, hästar osv Jag tror det slutades med det senare delen av 60-talet och då började björnstammen öka med hjälp av kalytor som födde många älgar som blev mat åt bjenn.

 Här klappas den om av JB som är StigÅkes pappa. Det var som sagt lite märkvärdigt med bjenn då.

jag hade bild på bamsen...

 

 

 Det här är storbjenn som knappt visade av sig, han smög som en tjyv om natta och lät den mindre bjenn gå fram medans han själv väntade bakom storgranan! Och där hade han sitt mathak  ;-) 

Jag tog de här bilderna med storkameran min och hann aldrig ställa in på rätt läge!? Och förresten bultade hjärtat branog när jag fattade att en bamsebjenn stog 15 meter från bilen.

Men till bildbevis och minneshjälp duger suddiga bilder iaf  :-) 

Bjennskrämma...

 Häromdagen fick grannarna inne i viken besök av en bjennfamilj, hona med två ungar, som undersökte grönsakslandet... nysatta frön blev så att säga rejält omplanterade till odlarens förargelse för hon hade varit noga och satt ett frö per centimeter :-\ 

För att rädda sådden kom dessa bjennskrämmor upp!! 

Kanske kommer de tillbaka till hösten för att få sig ett skrovmål???

Men jag tror jordgubbslandet ligger sämre till för det har hänt förr att björn smaskat i sig jordgubbar i det här området  :-D 

 

 


 

Hoppas det hjälper !

0 kommentarer | Skriv en kommentar

har sett bjenn x 3

  Hittills i år har jag fått uppleva tre björnar i mitt närområde och det är två mer än under fjolåret! Jag vet om ett tiotal olika bjenna som rör sig häromkring och det räcker för att jag inte tar några promenader med Olle och mej själv. Av dessa är det två honor med ungar.

Det har varit och är en kall och blåsig maj månad och mycket vatten har och är på gång. Vattudalen är i stort sett full och det är ovanligt. Fjällen är fortfarande mycket vita.  

MorsLillaOlle är min kompis och vän, vi spanar och spanar och ser allt som kom framför öga.... renar, röja, harar, rådjur, älg, en älg endast och några bjennskitar. Olle skäller och jag saknar StigÅke när vi åker runt på våra spaningsturer. Jag undrar ibland om jag ska hålla på med detta? Ja, just nu gör jag det vi alltid har gjort tillsammans men hur det blir i framtiden vet jag inte idag.... det är inte jättekul att vara ensam ute i skogen.

 

En morgon upptäcker jag en slaktplats ganska nära en skogsbilväg och tänker att det där ska jag bevaka.... som tur är kommer min moster Karin hit och vi kan göra det tillsammans redan samma kväll. Och det gav utdelning det!!!

Efter en halvtimmes väntan står helt plötsligt en bjenn mitt framför bilen och tittar avvaktande på oss... vi blir riktigt överraskad... för innan spekulerade vi vilt vart i från den ev skulle komma! Vi gissade helt rätt  :-) 

 Men den sprang snabbt i väg för bilen var farlig och inte minst de där som hördes inifrån bilen, vi två som pratade och rörde på våra vita ansikten hit och dit. Men efter en stund kom den tillbaka och hade ett sällskap som var ordentligt stort, en stor en rackare som inte visade av sig helt ut. Ganska säker på att det var en hane och den mindre en hona för det är ju friartider nu också. 

Vi fick se dom två komma och gå tre gånger och sista gången infann sig lugnet för då lade sig den store ner bakom några granar och kalasade på nyfångad älg. Den mindre björnen fick nöja sig med en väl avgnagd skalle ett tiotal meter bort.

Mostra tog kort och blixten gjorde så den mindre björnen reste sig på bakbenen och undrade va fasen var det där. Se bilderna nedan.

Vi fick också se en råbock som helt orädd gick björnarnas spår och en räv som också rörde sig i deras närhet i hopp om en lite smakbit.

Efter två timmar startade vi bilen och då stack bjennan i väg som runda ollar och vi for nöjda hem.

  

 

 

 Stora björnen fastnade inte på bild... det gavs inget tillfälle för han höll sig bakom granarna. De brukar ju vara försiktiga de där stora bamsarna.... men vi hörde den när den åt, slafsade och knäckte ben. De ljuden har jag hört förut och det är särskilt ska jag säga!!!!

 En annan kväll vallade jag min moster när hon ville promenera, alltså jag körde bilen bakom henne för det är inte särskilt lockande att möta bjenn.... och då hittade hon den här bjennrumpan på vägkanten! Det är en björnhårstuss som brukar hänga från björnens hals, puckel och den hänger i en av björnhår snodd/tvinnad typ rastafläta. Den hade vi kul med ;-) 

 

Bjenn finns här nära mej och mitt hus hela tiden och det är tur jag slipper se dom alla!!!! Och jag vet inte än om Olle skulle hjälpa mej eller om han skulle vilja ha hjälp själv vid ett akut bjennmöte??? Tyra hans mamma kunde jag lita på fullt ut.... men hon finns inte mer och jag saknar henne också, mycket.

Nä, nu ska jag ut i bjennskog igen... hej så länge!

ps. glömde den tredje bjenn... såg den ute på en yta och hennes två stora ungar försvann snabbt in i skogkanten.