Om

 

 

Bloggen handlar om mig, MorsLillaOlle och den väg som jag ska vandra resten av mitt liv... Inte lätt att bo och leva ensam i obygden men livet är inte lätt och ska nog inte vara det heller! Jag är tacksam över de år som gått och tror det bästa om framtiden. Att göra något roligt var dag har jag alltid levt med och så fortsätter jag också. Naturen, slöjden och vardagslivet räcker långt för mig och med sköna inslag av familj och vänner. 

Senaste inlägg

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Reklamfri blogg!
Skapa en egen blogg utan krångel eller teknisk kunskap.
Skapa bloggen nu!

Visar inlägg från maj 2014

Tillbaka till bloggens startsida

Bjennide

Här är ett sorts ide som inte är använt i vintras men antagligen något år före då det inte var avverkat där. Jag har inte varit på plats själv utan bilden har jag fått av grannen Krister Rungdahl. De iden jag känner till är väldigt gamla och jag kommer inte till skogs själv nu när SÅ inte kan visa väg. Han har ju varit vägvisaren och tryggheten för mej i skogen så utan han blir det inget!

hej så länge

Regn o Rusk

 

 En riktig köjdag är det idag men det blir ju så långsamt att bara vara inne så jag gick mej en minitur i blötan och tittade på växtligheten runt huset. Det blommar lite här och var, gullvivor, pärlhyacinter, kabbelekan och påsk- pingstliljor. Riktigt fint är det fast det inte är så mycket av vöndere som vi säj  :-)

Det växer vid BjennBua också fast av annat slag... lavar o mossor. Jag tycker bordet med älghornen har blivit riktigt fint att titta på.

 

 

 Daggkåporna blir fler och fler och det är bra det för veckan efter midsommar kommer jag att plocka mängder till växtfärgningen som jag tillsammans med några andra ska göra här nere vid sjön. Längtar faktiskt till de dagarna för det är så kul att hålla på med garn, växter, färger, vatten och eld.

 Den här lilla knatten har fyllt två år och vi har varit på kalas så klart  :-D Jätteskoj och tänk vad roligt det blev när han fick en "cyk" som han sa, av sin mormor. Av oss fick han en motorsåg, leksak som surrade som sjutton, men den var inte alls lika kul iaf inte just den dagen. Tiden går så fort när man har ett barn i närheten för det händer något hela tiden, de växer så det knakar och lär sig så mycket på kort tid!!! Jag hinner inte med??? men roligt är det.   

Älskade lille Viktor, farmors gull <3

---

Angående avverkningen på annersia vika så har maskinljuden tystnat och jag vet inte nu om maskingruppen har flyttat eller så? Kanske är det så att Storöja får en liten tid till eftersom det bör vara ett problem med att ta sig över vattnet... ja jag bara spekulerar... tror tamesjutton jag måste ringa skogsbolaget och fråga??!! Frågan är ju fri sägs det och frågar man inte så får man oftast heller inte veta... det blir bara spekulationer.

Tillägg; nej då, inte har maskinerna tystnat de har bara flyttat en bit längre in i viken iaf inte mot Storöja.

Härmed lämnar jag min upprördhet ett tag... 

hej så länge

Annersia vår vik

 Nu är avverkningen igång på annersia :( det börjar med den lilla ön som nästan hör till fastlanne och jag antar det fortsätter med Storöja sedan och då undrar jag om det fyller igen sundet för att komma dit?  OM, om de gör det förstör de den vattenväg som använts i alla tider för att komma ut i Gullösundet och då måste vi åka runt hela Storöja för att komma dit vi vill. Jag får väl snart se hur det blir.... 

Jag tänker på alla människor både levande och döda som får packa ihop sina ägodelar och flytta för att naturvärden ska skördas, vilka känslor har rörts sig i dom? när hus och hemman dränkts i vatten vid dammbyggnationer  osv. Hur det är i regnskogsområden där människor och djur får ta på skubben för jättemaskinerna och det är på den korta sikten. Sedan odlas palmolja som vi konsumerar i mängd i billiga kakor o kex mm mm Skitolja som vi ger våra barn utan att tänka det minsta?! På kort sikt får väl några arbete och ett uppsving i sitt leverne men lika många får sjukdom och död i sina familjer för allt gift som används för att utvinna och odla sånt som ska vara billigt för oss i de rika länderna... fy hålen för Mammon och hans hantlangare :(((

 Här syns den påbörjade avverkningen. Måste verkligen vara nödvändigt????


Tillbaka till bjenn runt vårt hus, bjenn som vi inte ser. Bara några enstaka spår. Här är iaf två spår bredvid varann och de har inte gått här samtidigt de två.  Jag funderar naturligtvis vad som pågått? Den mindre bjennens spår är bara från klorna och den har haft lite bråttom...

Bjenn lär nog bli brydd när det blir avverkat på Storöja för där brukar nån av dom bo på vintern. Jag har sett idé gjort av ungbjörn där som inte höll hela vintern så den fick göra sig gropar i snön sista delen av sin sovtid. Nästan varje vår har vi sett björnar komma från Storöja ibland ensamma ibland med ungar på släp. Inte säkert de har bott där men varit där, gått förbi i sitt matsök. Dom är ju van att mista sina iden pga skogsavverkningarna men ändå...

Ett år för för länge sedan, kanske 15-20 år sen, skulle det avverkas en bit där SÅ hade sett något märkligt, ett tiotal björniden inom ett litet område. Han kallade platsen för "bjennstan". Han bad att de skulle spara det området men tror ni att det togs hänsyn till det unika? Nej, nej det mejades ner. En sådan plats kunde väl ha varit roligt att visa för människor med björn och naturintresse. 

Nu jobbas med viltåskådningsplatser, björnspaning, Björnvägen, Leaderprojekt osv där natur och  bjenn är i fokus. Och fotografer vill ha fina bakgrunder då duger inte kalytor såklart utan då fixas det vackra platser så fina kort kan tas och säljas förstås. Pengar, pengar, pengar styr. Arbetstillfällen blir det ju, tänker du läsare säkert? Nä, kyss mej på fillikomuppen!!! Kortsiktigt och någon enstaka kanske kan leva på det en liten tid och då är det säkerligen inte någon som bor här eller betalar sin skatt här! Tyvärr mina vänner är jag oerhört negativ i den här frågan. Och jag vet inte hur det ska vara heller, jag kan inte ge några förslag. Tror faktiskt att det är kört för det här är storpolitik och den rår inte vi små, vanliga medborgare på eftersom nästan ingen av oss vill försaka det bekväma livsmönstret vi skapat. Vi vill bara ha mer, mer, mer och storkapitalet gnuggar sina händer!

Nä, nu ska jag sluta för denna gång och Tack om du orkade läsa ända hit  :-) det är rätt skönt att göra något åt sin ledsenhet och uppgivenhet även om det bara blir ord.

Ha´de´ // Karin


Cykeltur ...KBT-träning

Inga björnar bara... 

... finväder och grönskande träd.... Härligt!

Regn...vatten... å inga björnar ?

 Vart är björnarna? Inte där jag är iallafall... Jag har sett lite spår men jag tror dom har flyttat till både de sälla jaktmarkerna och till andra. Vi har upplevt förr att det har varit nästan "bjenntomt" på skogen och att det varit så några år. Kanske är det så nu, en tid för återhämtning i bjennskogen...vad vet jag, jag bara gissar och tror utifrån mina och SÅ´s erfarenheter efter åren som gått. Den som lever får se....

 Det finns annat att titta på och glädjas åt tex vårfloa som vi säj  :-) Vatten och åter vatten.... Tyra Andersson hon har fått nys på något i strandkanten och hon letar och letar.

 

 Till slut ser jag hur en bäver slår med sin platta svans mitt framför Tyra och plupp så försvann den för att sedan dyka upp långt ut på sjön. jag hann aldrig ta något kort på den så klart! Och när den kom upp med sitt lilla huvve var den för långt ut på sjön för att det skulle bli ett bra kort. Men Tyra hon hade rätt i sitt sökande  ;-) som vanligt!

 Vatten, vatten bara vanligt vatten men så roligt att titta på de fulla vattendragen och lyssna på allt vattenljud som blandas med fåglarnas sköna kvitter.

Härliga vår!


0 kommentarer | Skriv en kommentar

Europas största skjutna bjenn....


 Hugaligen va tur att den här bamsen inte är vid liv ;) 

1984 sköts den i Risede och min pappa var med och flådde den på slakteriet som fanns i Strömsund då. 50 kilo fett tog han reda på från denna stora björn som hade en slaktvikt på över 350 kg. Jag vet ej exakt hur tung den var men ska ta reda på det och skriva om det senare. Skytten var Bjösse Gustavsson.

 Min mamma fick till uppgift att kläcka det där fettet för min minsta bror skulle absolut ha det kvar för framtida behov.... Alla bytter, hinkar som det kläckta fettet förvarades i hamnade i min källare och stod där tills vi flyttade till Djupudden 1990 och då följde det med i flyttlasset!!!! Då bestämde jag mej för att göra lädersmorning av hela rasket och det gjorde jag... Ett fantastiskt bra fett att använda till läder och kvalitén på det hade inte förstörts på alla åren i källaren. Jag kokade och rörde mitt eget komponerade recept, använde och sålde i rasande takt. Men jag tror jag har ett par burkar kvar fortfarande av denna otroliga naturprodukt. Somliga använde den som mjukgörande för sina fötter och andra smorde bakom sina öron för att inte bli för torr...haha

Jag garvade skinn själv på den tiden och mycke´ feta gick åt till det. Så tack så mycket kära Risedebjörn för allt jag fick från dej och tack kära bror för du aldrig tog reda på dina bytter med bjennfeta!  Men allra mest får jag tacka min mamma som kläckte alltihopa i sina stora kastruller vilket inte var ett så lätt eller roligt arbete! Kläcka fett betyder att man låter det sakta smälta över värme så att alla hinner och ådror och annat jox kan silas bort och då återstår bara rent fett. Det tog ca 7 år innan jag använde det och det var absolut det finaste fett man kan tänka sig. Det hade inte härsknat. Och nu är allt historia från en tid som passerat.... Men min bror han har numera gjort egen bjennfetesmorning och jag tror man kan köpa sig en burk hos honom på Renåns Viltslakteri.

Riktigt kul att få klappa om den där bamsen  :-)

 Jag är ju ingen prinsessa precis... men i min fantasi känner jag hur det skulle kunna vara att få sitta på en storbjenn och gungande tas fram genom skogen....

Den här bilden kommer från en bok som jag har fått av en god bjennkamrat från Norge, Per Voll. Vi har bjenn som gemensamt intresse inte bara att se och uppleva utan också all folktro, historier, fakta i då- och nutid mm mm. 

 Så här ser boken ut och i den finns mycket intressant bjennkultur sedan förr och det ger en förståelse varför vi tycker och gör saker om/med bjenn idag. Jag kommer att lusläsa den här boken och jag tror jag fixar norskan rätt bra.

Jag har fått till mej för många år sedan att Ströms kyrka skulle haft ett bjennskinn som skulle ha legat framme vid altaret så bl a de som gifte sig fick stå på under akten. Jag frågade en av prästerna, F. Reutfors, på 90-talet om det eventuellt fanns kvar något skinn i kyrkans gömmor eller något skrivit om det men han förnekade alltihop och sa sig inte tro på vad jag hört/läst. Och att det iaf inte fanns något kvar!? Men jag tror faktiskt att det funnits ett och min tro om det  blir starkare efter jag kikat lite i boken för det finns bjennskinn i kyrkorna på många ställen i Norge och Sverige sedan flera hundra år tillbaka och de finns där än......

Jag kommer säkerligen att återkomma till den här boken och berätta saker ur den. Och jag ska fara till en kyrka i Norge för att titta runt lite och ev få se några bjennskinn som varit i kyrkans tjänst. Spännande värre!!

Tusen Tack Per  :-D 



1:a bjenn

Ett ögonblicks verk... men ändock en björn fick jag se i kväll. 

Äldre inlägg